Artificiell intelligens för bättre hälsoforskning?

Kavlifonden ska dela ut totalt 135 miljoner NOK till forskning om barns och ungas psykiska hälsa under 2017–2022. Hur kan vi säkerställa att medlen går till forskning som verkligen behövs? Kan artificiell intelligens bli en del av lösningen? Lyssna på det senaste avsnittet av Kavlifondens podd!

Text: Hanne Eide Andersen

Från 2018 till 2022 ska Kavlifondens program för hälsoforskning dela ut sammanlagt 135 miljoner NOK till forskning om barns och ungas psykiska hälsa.

I det senaste avsnittet av Tech, håp og kjærlighet berättar programchef för hälsoforskningen, Jan-Ole Hesselberg, om en stor genomgång som visade att 85 procent av all hälsoforskning är bortkastad.

Hur undviker vi att stödja bortkastad forskning? Bör forskarna själva få bestämma vad de ska forska på? Eller bör man forska mer på det som allmänheten behöver veta mer om? Och stämmer det att fler män får forskningsmedel än kvinnor, bara för att de är män?

Kavlifondens hälsoforskningprogram skapades genom ett samarbetsavtal med Stiftelsen Dam, där Jan-Ole arbetar som programchef. Hans kollega från Stiftelsen Dam, Ida Svege, är seniorrådgivare i hälsoforskningprogrammet.

Läs mer: Krönika: Hur undviker man bortkastad hälsoforskning?

Läs mer: Fortsätter samarbete för att undvika bortkastad forskning

Tillsammans med Kavlifonden har de utvecklat ett program som är specialdesignat för att undvika bortkastad forskning. Programmet, som fått beröm i forskningsmiljöer, syftar till att identifiera verkliga kunskapsluckor i en process som involverar både experter och användare.

Orsaker till att hälsoforskning blir bortkastad kan vara dåliga metoder, att forskarna inte publicerar resultaten eller att projekten inte riktar sig mot något som verkligen är användbart för dem som ska använda forskningen.

– Det är ett jättestort problem. Miljarder används över hela världen på hälsoforskning, pengar som verkligen behövs för god forskning, säger Jan-Ole.

Men varför är det så? Vad avgör vilka forskningsprojekt som får stöd?

– De som ska bedöma projekten håller väldigt ofta inte med varandra alls, påpekar han.

Jan-Ole är intresserad av beslutspsykologi, alltså vad som påverkar människors bedömningar, och hur detta påverkar vilken forskning som får stöd. Attityder till kön, etnicitet och yrkestitlar kan påverka våra bedömningar, vilket i sin tur kan leda till diskriminering och att vissa grupper blir underrepresenterade i forskningen.

Han menar att användning av artificiell intelligens kan göra framtida forskningsbidrag mer neutrala.

Inger Elise Iversen berättar om hur Kavlifondens arbete med hälsoforskningprogrammet hittills har delat ut medel till fem stora och viktiga projekt.

– I flera av projekten är effektiv och nyskapande användning av digitala verktyg viktigt, säger Inger Elise.

Läs mer: Miljonstöd till nätbaserad terapi för deprimerade ungdomar

Hon berättar också om bakgrunden till satsningen Tech, håp & kjærlighet. Detta är hittills det senaste avsnittet av poddserien, producerad av Vrang produktion.

– Podden har fått ett fantastiskt mottagande och har legat högst upp på Apple Podcasts lista för teknikpoddar i Norge sedan lanseringen i januari. Det är vi stolta över, säger hon och utesluter inte att det kan komma fler poddar från Kavlifonden.

Men först ska Tech, håp og kjærlighet samarbeta med studentmiljöer för att hitta fler skarpa hjärnor och varma hjärtan som kan koppla samhällsnyttiga projekt med teknologi.

– Vi måste ha med oss de unga för att säkerställa effektiv användning av teknik även i framtidens goda ändamål, säger Inger Elise Iversen.

Läs mer: Kavlifondens program for hälsoforskning