Behandlade ångest och tvångssyndrom (OCD) i fyra länder

– Vi har fått gjort mycket mer än vi planerade innan pandemin stoppade allt, säger psykologspecialist Bjarne Hansen. År 2022 såg han och det norska teamet till att nya hälsoteam i både Singapore, Tyskland, Sverige och Finland fick utbildning i 4-dagarsbehandlingen för ångest- och tvångssyndrom (OCD).

Mars 2020: Allt var klart. Flygbiljetter, hotell och ett fullspäckat veckoprogram var på plats. Bjarne Hansen och Gerd Kvale, de två psykologspecialisterna som utvecklat 4-dagarsbehandlingen för ångest och tvångssyndrom (OCD), såg fram emot att resa till Singapore.

De hade redan varit där på ett inledande besök, där de träffade några av landets främsta yrkesutövare inom psykisk hälsa. Nu skulle arbetet börja. Tillsammans med kollegan och psykologspecialisten Krister Hagen skulle de utbilda Singapores hälsoteam i behandlingen, och behandla de allra första patienterna.

Sedan kom beskedet

Meddelandet från sjukhuset i Singapore kom dagen före avresa: Risknivån höjdes till orange, och anställda fick inte längre delta i möten med fler än två personer. Orsaken hette covid-19.

– Allt stannade upp med pandemin, säger Bjarne Hansen.

Sedan 2017 har Kavlifonden finansierat arbetet med att göra behandlingen, officiellt kallad The Bergen 4-Day Treatment (B4DT), tillgänglig för så många som möjligt.

– Kavlifonden arbetar ständigt för att våra bidrag ska göra så stor nytta som möjligt. B4DT bidrar både till positiva förändringar i människors liv och till samhällsekonomiska besparingar. Det är med stor glädje vi stöttar detta arbete, som en del av vår satsning på barns och ungas psykiska hälsa, säger Inger Elise Iversen, verkställande direktör i Kavlifonden.

– Genom att utbildningen av hälsoteam också inkluderar behandling av patienter, ser vi att Kavlifondens medel ger mycket hög effekt. Det är helt enligt våra mål för bidragsverksamheten, säger Iversen.

Utmärkta resultat på bortaplan

Efter två år med pandemi öppnade världen upp igen 2022, och Bjarne Hansen och hans kollegor kunde äntligen återuppta utbildningsarbetet. Under året utbildade de hälsoteam i Sverige, Finland, Tyskland och Singapore.

– Vilken resa det har varit. Vi har anpassat utbildningen till de olika ländernas hälsosystem, språk och kultur, berättar Hansen.

Överraskande nog upplevdes skillnaderna mellan Norge och Finland som större än mellan Norge och Singapore.

– Det hade nog inte många, inklusive mig själv, förväntat sig, säger han och beskriver det som fantastiskt att få arbeta med så många olika kollegor på deras hemmaplan. Överallt mötte det norska teamet entusiasm och vilja – och uppnådde goda resultat både i utbildningen och i behandlingen av patienter.

– Vi har träffat så många kompetenta kollegor. Framåtsträvande, duktiga människor som är öppna för något nytt och redo att utmanas, säger han.

Snabbare spridning och stora steg framåt

– Utbildningen vi ger syftar också till att de ska kunna utbilda nya team på egen hand. Det är en bra förändring som gör arbetet mer hållbart. Spridningen går snabbare och det är mer kostnadseffektivt, säger Hansen.

Nästa stora steg blir att starta utbildningsarbete i låg- och medelinkomstländer.

– Vi överväger flera länder i både Sydamerika och Asien. Det tror jag blir fantastiskt och väldigt spännande, säger han entusiastiskt.

Blev psykolog efter möten med patienter

Det var långt ifrån självklart att han skulle bli psykolog. Efter att ha studerat statsvetenskap och idéhistoria, fick Bjarne Hansen toppbetyg i psykologi på Universitetet i Oslo.

Då erbjöds han en plats på psykologprogrammet vid NTNU i Trondheim.

– Det var väldigt få platser. Jag tänkte väl mest att det är något man inte tackar nej till, säger han idag.

Ändå var han länge osäker på om det verkligen var psykolog han ville bli. Men så började han arbeta med patienter.

– Jag fick arbeta nära andra människor mot ett gemensamt mål. Det var meningsfullt att sätta mål, skapa en bra plan och sedan genomföra förändringen tillsammans med patienten. Jag kände direkt att detta var ett område där jag kunde göra skillnad – och det passade mig väldigt bra, berättar han.

Jorden runt med Kavli-stöd

Lite anade den unge psykologen att yrkesvalet en dag skulle ta honom runt halva jorden med en behandling mot tvångssyndrom i "bagaget". Inte heller att resan skulle finansieras av värden skapade på Kavlis mjukostfabrik i Bergen – staden som senare blev hans arbetsplats.

– Kavlis grundare, Olav Kavli, var en äventyrare och pionjär som reste till 60 länder med ost i resväskan. Det gjorde Kavlikoncernen framgångsrik både i Norge och internationellt, påpekar Inger Elise Iversen.

– Det är fantastiskt att tänka på att innovatören Olav Kavli reste världen runt med ost för 100 år sedan – och att det idag möjliggör att Bjarne Hansen och hans team kan resa jorden runt med en innovativ behandling mot tvångssyndrom, säger hon.

Läs mer: Du kan läsa den här intervjun och fler artiklar från projekten vi stödjer i Kavlifondens årsrapport för 2022!

Stämningsrapport från arbetsvistelse i USA och Ecuador juni/juli 2023.

Blir aldrig trött på patienter

Med sig på resorna har Hansen också en genuin önskan att arbeta tillsammans med både duktiga kollegor och patienter för att skapa positiv förändring.

Att utbildningen av nya hälsoteam innebär att de också deltar i patientbehandling passar honom utmärkt.

– Jag blir aldrig trött på att möta patienter, säger han.

Han får motivation automatiskt när han ser kontrasten mellan alla kvaliteter hos de människor han möter som OCD-patienter, och vad tvångssyndromet gör med deras liv och funktionsnivå.

Tar tillbaka sina liv

– Det är så meningslöst. Saknar du en fot kan du inte springa. Då finns det förutsättningar som vi inte kan förändra. Men med OCD kan de allra flesta lära sig enkla tekniker som fungerar inom några dagar, och därmed kan de ta tillbaka sina liv helt. De måste bara få behandlingen.

Han brinner för att förmedla att det finns hopp och möjligheter till förändring, även för dem som är hårdast drabbade och fast i ett mönster av ångest, depression eller annan psykisk ohälsa.

– För vissa finns förutsättningar för små eller stora steg i en positiv riktning, och för många är det också inom räckhåll att bli helt friska, konstaterar han.

Fakta: Det här är Bergen 4-Day Treatment (B4DT)

• B4DT, eller 4-dagarsbehandlingen för ångest och tvångssyndrom (OCD), utvecklades av Bjarne Hansen och Gerd Kvale, båda professorer och psykologspecialister vid Universitetet i Bergen och Haukeland universitetssjukhus.
• Behandlingen bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) och består av fyra dagars individuellt anpassad, intensiv exponeringsterapi i grupp, med en terapeut per patient.
• Patienterna har regelbunden kontakt med terapeuten även efter behandlingen.
• Flera studier visar att cirka 90 % av patienterna upplever tydlig förbättring efter fyra dagar, och 70 % är friska fyra år efter avslutad behandling.
• Resultaten har bekräftats i en randomiserad kontrollerad studie (Launes et al., 2019b).
• Hansen och Kvale har också utvecklat effektiva utbildningsmoduler för att snabbt och kostnadseffektivt sprida behandlingen internationellt.
• Hälsoinstitutioner från hela världen visar intresse för behandlingen.
• År 2018 utsågs Kvale och Hansen av Time Magazine till två av världens 50 viktigaste personer inom hälsa för sitt arbete med B4DT.

35 miljoner till internationell spridning

• År 2018 beviljade Kavlifonden 35 miljoner norska kronor till internationell spridning av B4DT.
• Arbetet ska pågå under flera år och leds idag av Bjarne Hansen med bas vid hjärnforskningscentret Bergen Center for Brain Plasticity vid Haukeland universitetssjukhus.
• Centret upprättades som ett samarbete mellan Trond Mohn-stiftelsen, Universitetet i Bergen, Haukeland universitetssjukhus och Kavlifonden.
• Trond Mohn-stiftelsen finansierar vidareutvecklingen av B4DT för att anpassa behandlingen till patienter som idag inte får hjälp av den.
• Kavlifonden har tidigare finansierat spridningen av B4DT i områden där behandlingen saknats i Norge, som en del av stiftelsens satsning på psykisk hälsa hos barn och unga.
• Bjarne Hansen och hans team utbildar hälsoteamen och vägleder dem sedan i patientbehandling. På så sätt kombineras utbildningen med praktiska insatser och möjligheter att samla in data för forskning.
• Data används som forskningsunderlag för att få mer kunskap om hur behandlingen fungerar, för vilka den inte fungerar och varför.
• På så sätt blir själva spridningsarbetet också en del av arbetet med att utveckla nya varianter av behandlingen för att hjälpa dem som inte får tillräcklig hjälp av 4-dagarsbehandlingen.
• Det internationella spridningsarbetet är det största enskilda forskningsprojekt som Kavlifonden någonsin har stött.

OCD – de ungas sjukdom

• OCD står för Obsessive Compulsive Disorder, tvångssyndrom på svenska.
• Det finns inga exakta siffror, men det uppskattas att 1–3 procent av befolkningen i Norge (100 000–150 000 personer) är drabbade av OCD.
• De flesta får sina första symtom i ung ålder.
• Typiska tvångstankar är rädsla för sjukdomar eller att man har glömt något viktigt (som att stänga av spisen), vilket tros kunna leda till farliga konsekvenser.
• För att lindra ångest och obehag utförs tvångshandlingar, till exempel överdriven handtvätt, kontroll av dörrar, fönster och elektriska apparater, extrem ordning, behov av symmetri eller mentala ritualer som att räkna till ett visst antal.
• Orsakerna till OCD är komplexa och innefattar både genetiska och miljömässiga faktorer.
• OCD kan vara mycket begränsande i patienternas liv och är en av de vanligaste orsakerna till att unga hoppar av utbildning eller arbetsliv och blir sjukskrivna på lång sikt.

Källa: Helse Norge och Norsk OCD- og Angstforening (Ananke.no)