19 miljoner till forskning om ångeststörningar hos barn

Kavlifonden tilldelar 19,3 miljoner kronor till forskning inom psykisk hälsa hos barn och unga. Två nya projekt, båda med fokus på ångeststörningar, har beviljats stöd från Kavlifondens program för hälsoforskning.

Text: Hanne Eide Andersen

– Vi är glada att kunna tillkännage vilka som får medel 2019, säger Jan-Ole Hesselberg, programansvarig för Kavlifondens program för hälsoforskning.

– Den vetenskapliga kvaliteten på ansökningarna var hög, och arbetet som våra expertutskott har utfört har varit ovärderligt. Vi inledde utvecklingen av Kavlifondens program för hälsoforskning för snart tre år sedan och bedömer att vi har etablerat en välfungerande process för att fördela forskningsmedel till områden där behoven är som störst, säger Hesselberg.

Arbetet med utlysningen av medel och bedömningen av ansökningarna har följt de etablerade riktlinjerna för Kavlifondens program för hälsoforskning.

Läs mer: Krönika: Hur undviker vi bortkastad hälsoforskning?

Processen inleddes med att ett vetenskapligt råd identifierade totalt 35 kunskapsluckor genom sökningar i systematiska kunskapsöversikter inom området. Dessa rangordnades därefter av en användarpanel bestående av patienter, anhöriga och hälso- och sjukvårdspersonal. Varje deltagare angav vilka fem kunskapsluckor de ansåg vara viktigast att besvara, samt vilka fem de ansåg vara minst viktiga.

De högst rankade kunskapsluckorna inkluderades därefter i utlysningen av forskningsmedel i januari i år. Det innebär att de som ansöker om medel måste utforma forskningsprojekt som syftar till att besvara en eller flera av dessa kunskapsluckor.

– På så sätt säkerställer vi att den forskning vi finansierar adresserar kunskapsluckor som är förankrade i den befintliga kunskapsbasen och prioriterade av relevanta användargrupper, säger Ida Svege, seniorrådgivare inom Kavlifondens program för hälsoforskning.

Totalt inkom 29 skissansökningar före deadline, varav tio bjöds in att lämna in fullständiga ansökningar. Av dessa har nu två forskningsprojekt beviljats stöd, båda i Storbritannien.

Läs mer och se alla kunskapsluckor här: Utlysning av forskningsmedel för 2019 (stängd)

Tillsammans med tilldelningarna 2017 och 2018 – där tre projekt med huvudsaklig förankring i Sverige och två i Norge – kommer Kavlifonden genom denna tilldelning att bidra till att generera ny kunskap om viktiga kunskapsluckor inom detta område.

Läs mer: 17 miljoner till forskning inom psykisk hälsa hos barn och unga

Läs mer: Stöd från Kavlifonden till tre forskningsprojekt om barn och ungas psykiska hälsa

– Kavlifonden gratulerar alla involverade i båda projekten till tilldelningen av medel. Vi ser fram emot att bidra till ökad kunskap om ångeststörningar, säger Kavlifondens verkställande direktör, Inger Elise Iversen.

Iversen hänvisar till att ångest, enligt Helsedirektoratet i Norge, är en av de två vanligaste psykiska störningarna. Den andra är depression.

– Ångeststörningar hos barn har stora konsekvenser och kostnader, både för de individer som drabbas och för samhället. Tillsammans kan dessa två projekt ge oss värdefull kunskap om effektiv behandling och förebyggande av ångeststörningar som kan komma många till del, säger Iversen.

Dessa två projekt har fått stöd

Båda forskningsprojekten adresserar samma kunskapslucka:
”Vilken effekt har förebyggande insatser för utveckling av ångeststörningar hos barn och ungdomar i riskgrupper, och vilka faktorer påverkar effekten?”

PROJEKT: “Online parent intervention to prevent anxiety disorders in at-risk children” (”Nätbaserad föräldraintervention för att förebygga ångeststörningar hos barn i riskgrupper”)

Studien kommer att undersöka effekten av en vägledd, nätbaserad intervention för föräldrar till barn med ökad risk att utveckla ångeststörningar.

Totalt 60 skolor (1 080 barn i riskgrupp i åldrarna 4–7 år) kommer att slumpmässigt fördelas till antingen interventionen eller en kontrollgrupp (inga åtgärder utöver skolans ordinarie verksamhet). Studien kommer att kartlägga om barnen diagnostiseras med ångeststörning, uppvisar ångestsymtom eller har beteendeproblem. Den kommer även att utvärdera interventionens kostnadseffektivitet samt identifiera faktorer som påverkar resultaten.

Studien kommer att ge kunskap om riskfaktorer och deras mekanismer. Om interventionen visar sig vara effektiv kan den fungera som en modell för identifiering och förebyggande av ångeststörningar.

• Projektägare: University of Oxford, Department of Experimental Psychology
• Forskningsledare: Cathy Creswell, professor i utvecklingsinriktad klinisk psykologi
• Samarbetande institutioner: University of Reading, School of Psychology and Clinical Language Sciences; University of Southampton, Department of Psychology; University of Exeter, Medical School
• Belopp: NOK 12,5 miljoner (total budget NOK 26,8 miljoner)
• Projektperiod: 2020–2023

PROJEKT: “Preventing anxiety in the children of anxious parents” (”Förebyggande av ångest hos barn till föräldrar med ångest”)

Studien kommer att undersöka om en kort nätbaserad intervention för föräldrar med egen ångest kan förebygga ångest hos deras barn. Interventionen baseras på en behandling som har visat lovande resultat, men som många föräldrar inte har möjlighet att delta i. Forskarna vill nu undersöka om en nätbaserad version kan ge likvärdig effekt och ökad tillgänglighet.

I studien kommer 1 754 föräldrar med ångest (med barn i åldrarna 2–11 år) att få antingen den nätbaserade interventionen eller placeras i en väntelistekontroll. Därefter kommer forskarna att undersöka om barnen utvecklar ångest inom sex månader. De kommer även att genomföra en komponentanalys av interventionen samt kartlägga vilka faktorer som påverkar behandlingsresultaten.

Denna studie kommer att utvärdera och optimera en enkel intervention som potentiellt kan minska ångest hos ett stort antal barn.

• Projektägare: University of Sussex, School of Psychology
• Forskningsledare: Sam Cartwright-Hatton, professor i klinisk barnpsykologi
• Samarbetande institutioner: University of Southampton, Department of Psychology; Brighton & Sussex Medical School
• Belopp: NOK 6,8 miljoner (total budget NOK 11,3 miljoner)
• Projektperiod: 2020–2023

Kontaktpersoner

Jan-Ole Hesselberg, programansvarig, Kavlifondens program för hälsoforskning
joh@kavlifondet.no
+47 900 71 673

Ida Svege, seniorrådgivare, Kavlifondens program för hälsoforskning
is@kavlifondet.no
+47 917 11 952

Inger Elise Iversen, verkställande direktör, Kavlifonden
ingerelise.iversen@kavlifondet.no
+ 47 908 94 567

Metodik och process

Kavlifondens program för hälsoforskning är särskilt utformat för att säkerställa att medlen går till forskning med högsta möjliga relevans och nytta för användarna.

Val av forskningsområde

Baserat på en utvärdering som jämförde sjukdomsbörda med fördelningen av forskningsfinansiering inom olika hälsoområden – vilket visade att forskning om psykisk hälsa är underfinansierad – beslutade Kavlifondens styrelse 2019 att avsätta programmets medel till forskning om barns och ungas psykiska hälsa under en ny treårsperiod.

Temat är fortsatt psykisk hälsa, men åldersspannet utökas från 9–18 år till 0–18 år. Samarbetet med Stiftelsen Dam fortsätter, och programmet har en ram på 60 miljoner kronor för åren 2020–2022.

Läs mer: Fortsatt samarbete för nyttig hälsoforskning

Identifiering av kunskapsluckor

En strategisk vetenskaplig kommitté har genomfört uppdaterade sökningar efter systematiska översikter för att identifiera viktiga kunskapsluckor inom barns och ungas psykiska hälsa. Totalt identifierades 35 kunskapsluckor.

Prioritering av kunskapsluckor

De 35 kunskapsluckorna prioriterades av en användarpanel bestående av organisationer som representerar patienter och deras anhöriga samt relevant hälso- och sjukvårdspersonal. Åtta kunskapsluckor återstod som högst prioriterade.

Utlysning av medel

Utlysningen för 2019 omfattade de åtta kunskapsluckor som rankades högst av användarpanelen, och de sökande behövde utforma studier som adresserade en eller flera av dessa.

Läs mer: Utlysning av forskningsmedel för 2019 (stängd)

Ansökningsprocess

Ansökningsprocessen utformades som en tvåstegsprocess. Först bedömdes kvaliteten på de 29 inkomna skissansökningarna av Kavlifondens expertpanel, varefter de tio högst rankade bjöds in att lämna in fullständiga ansökningar. Dessa utvärderades därefter och diskuterades ingående vid ett panelmöte. Den slutliga rangordningen låg till grund för expertpanelens rekommendation till Kavlifondens styrelse om vilka projekt som skulle beviljas stöd.

Beslut och uppföljning

Kavlifondens styrelse följde expertpanelens rekommendation och beslutade den 29 oktober 2019 att tilldela totalt 19,3 miljoner norska kronor till de två högst rankade projekten. Kavlifonden kommer att följa projekten noggrant under genomförandet och har höga förväntningar på resultatens relevans och betydelse.

Nästa utlysning inom Kavlifondens program för hälsoforskning annonseras i januari 2020.