Forskning om effekten av ett livskompetensprogram för skolelever

Kavlifondens program för hälsoforskning har tilldelat 9,6 miljoner kronor till forskare vid University of Manchester för deras studie av det skolbaserade livskompetensprogrammet Passport – Skills for Life.

Studien ska undersöka om Passport-programmet lyckas främja barns förmåga att hantera sina känslor för att minska stress, ensamhet och mobbning under den viktiga övergången från barndom till tonår.

Ökande behov

Dr Joao Santos vid University of Manchester kommer att leda den praktiska genomförandet av studien.

– Kavlifonden har gett oss en fantastisk möjlighet att undersöka effekterna av en lovande, skolbaserad insats för barns psykiska hälsa. Genom att tillämpa robusta teoretiska, metodologiska och analytiska principer i utvärderingen av denna skolbaserade intervention hoppas vi kunna ge ett viktigt och precist bidrag till fältet, säger Santos.

– Jag ser fram emot att se vilken effekt denna forskning kommer att ha på alla deltagare, särskilt med tanke på det ökande behovet av att förbättra barns psykiska hälsa och välbefinnande.

Ett välanvänt program

Passport – Skills for Life är ett skolbaserat livskompetensprogram som syftar till att främja god psykisk hälsa hos barn i åldern 9–11 år.

Programmet utvecklades av professor Brian Mishara vid Université du Québec à Montréal och är en välanvänd insats i flera länder för att främja social och emotionell inlärning hos barn i grundskolan.

Lärare som har fått särskild utbildning i programmet undervisar hela klassen i Passport.

Projektet ska besvara följande frågor:

• Har Passport en betydande effekt på känsloreglering, mobbning, ensamhet, internaliserade symtom (t.ex. symtom på depression och ångest, social tillbakadragenhet) och kamratstöd inom gruppen?
• Är effekterna av Passport bestående över tid?
• Påverkar sättet Passport implementeras på effekterna på de ovan nämnda områdena?
• Drar vissa barn mer nytta än andra av att delta i Passport?
• Ger Passport valuta för pengarna?
• Finns det ett samband mellan effekten av Passport på barns stressnivå och förändringar i deras förmåga att hantera sina känslor?

60 skolor och 2 000 elever

Forskarna kommer att genomföra en stor, tvåårig randomiserad kontrollerad studie som omfattar 60 grundskolor och över 2 000 barn i Greater Manchester-området i nordvästra England.

De kommer att samla in och analysera både kvantitativa och kvalitativa data.

– Förutom att besvara huvudfrågorna kommer de data vi genererar också att användas för att utöka vår förståelse av utvecklingen av psykisk hälsa under övergången från barn till ungdom, säger Dr Joao Santos och tillägger:

– Till exempel kommer vi att använda data för att undersöka samband mellan mobbning, ensamhet och välbefinnande över tid.

– Vi är mycket glada över att kunna genomföra denna viktiga forskning, som gör det möjligt för oss att göra betydande framsteg i vår förståelse av om och hur skolbaserade interventioner kan göra skillnad för barns psykiska hälsa under en avgörande period i deras utveckling, säger professor Neil Humphrey vid University of Manchester.

Humphrey är huvudforskare för projektet tillsammans med professor Pamela Qualter. Även hon är entusiastisk över att kunna påbörja projektet:

– Det undersöker om en skolbaserad intervention kan ha en positiv effekt på barns psykiska hälsa, och jag är särskilt entusiastisk över fokuset på ensamhetens roll och hur detta är kopplat till psykiska hälsoförbättringar och förändringar. Det har saknats i tidigare forskning, säger Qualter.

– Kavlifonden är glada över att kunna stödja forskarna vid University of Manchester med detta bidrag, säger Inger Elise Iversen, CEO för Kavlifonden.

– Hittills har resultaten som rapporterats i praktikbaserad kunskap och utvärderingar varit mycket positiva. Vi ser fram emot att bidra till mer evidensbaserad kunskap om programmets effekter och att få veta mer om hur och varför det fungerar, säger Iversen.

Projektfakta

• Projekttitel: Passport to Success
• Projektägare: University of Manchester
• Forskningsledare: Professor Pamela Qualter och Professor Neil Humphrey
• Samarbetande institutioner: Common Room, Queen Mary University, University of Dundee
• Belopp: 9,632 miljoner norska kronor
• Projektperiod: 2022–2025

Fördefinierade kunskapsluckor

Passport-projektet är ett av tre projekt som tilldelats stöd från Kavlifondens hälsoforskningprograms utlysning 2021.

De tre projekten valdes ut bland totalt 43 ansökningar som adresserade ett eller flera av de tio fördefinierade kunskapsluckorna i utlysningen.

En noggrann process

Varje år väljs nya kunskapsluckor ut genom en noggrann process.

Processen börjar med att en strategisk vetenskaplig kommitté gör uppdaterade sökningar efter systematiska översikter i utvalda databaser för att identifiera relevanta kunskapsluckor inom barns och ungas psykiska hälsa.

– Kommittén identifierade 41 kunskapsluckor till 2021-års utlysning. Dessa rangordnades sedan av en användarpanel bestående av patienter, deras närstående och relevant vårdpersonal, berättar Jan-Ole Hesselberg, chef för Kavlifondens hälsoforskningprogram.

2021-års utlysning inkluderade de tio kunskapsluckor som användarpanelen rankade högst, vilket innebar att alla sökande var tvungna att utforma studier som adresserade en eller flera av de utvalda luckorna.

Läs mer: Se utlysningen för 2021 (stängd) och alla tio kunskapsluckor här

– Denna process är utformad för att ge alla involverade en röst i vilka forskningsprojekt som ska finansieras. Det innebär en demokratisering av forskningsprocessen, och vi är övertygade om att det ökar relevansen av forskningen som får finansiering, säger Hesselberg.

Kunskapsluckor som Passport to Success-studien adresserar:

Studien adresserar följande fyra av de tio kunskapsluckorna:

• Vad är effekten av psykoterapi för att förbättra känsloreglering hos ungdomar?
• Vad är effekten av insatser för att minska mobbning och nätmobbning bland barn och ungdomar?
• Vad är effekten av insatser för att minska ensamhet hos barn och ungdomar?
• Vad är effekten av skolbaserade psykosociala insatser för att främja psykisk hälsa hos barn och unga?