Internetbaserad psykoterapi för ungdomar med depression

Behovet av att utveckla effektiva och tillgängliga behandlingsinsatser för deprimerade ungdomar är stort. Internetbaserade insatser har utvecklats med särskilt fokus på tillgänglighet och kostnadseffektivitet, utan att den kliniska effekten försämras.

Två randomiserade, kontrollerade studier har nyligen visat att internetbaserad kognitiv beteendeterapi med extra samtalstillfällen kan hjälpa ungdomar med depression. Trots detta uppnår en stor andel unga patienter fortfarande inte tillfredsställande förbättring efter kognitiv beteendeterapi, oavsett om behandlingen ges via internet eller ansikte mot ansikte.

Läs mer: Miljonanslag till forskning om nätbaserad behandling mot depression

– Andelen som svarar på behandlingen ligger endast på cirka 60 procent. Detta understryker behovet av att utveckla och pröva nya insatser som kan komplettera dagens behandlingar, säger doktorand vid Stockholms universitet, Jakob Mechler.

– I det planerade projektet ska vi utveckla ett internetbaserat psykodynamiskt terapiprogram för ungdomar som lider av depression och utvärdera både den kliniska effekten och kostnadseffektiviteten, säger universitetslektor vid Stockholms universitet, Björn Philips.

Kunskapsluckor

Kavlifondens program for hälsoforskning bygger på att identifiera och prioritera kunskapsluckor inom barn och ungas psykiska hälsa. Det aktuella projektet ska försöka besvara följande kunskapsluckor från utlysningen 2018:

• Vilken effekt och kostnadseffektivitet har digitala hälsoinsatser för barn och unga med psykiska problem?

• Vilken effekt har feedbackinformerade tjänster (återkopplingssystem) för barn och unga?

Projektets huvudmål är att utveckla en ny behandling för deprimerade ungdomar – internetbaserad psykodynamisk terapi – och jämföra behandlingseffekt och kostnadseffektivitet med en evidensbaserad behandling, internetbaserad kognitiv beteendeterapi.

Ett annat mål är att kartlägga om systematisk återkoppling från patient till terapeut under behandlingens gång kan förstärka behandlingseffekten av internetbaserad behandling för deprimerade ungdomar.

– Efter pilotstudien kommer den internetbaserade psykodynamiska terapin att justeras och optimeras, och därefter kommer vi att genomföra två randomiserade, kontrollerade studier, säger doktorand Karin Lindqvist.

Genomförande

I den första av dessa jämförs internetbaserad psykodynamisk terapi med internetbaserad kognitiv beteendeterapi för 230 ungdomar i åldern 15–18 år. Förutom att undersöka behandlingseffekt och kostnadseffektivitet ska forskargruppen försöka identifiera faktorer som kan ha betydelse för behandlingsresultatet.

Resultaten från dessa analyser kommer att användas för att utveckla feedbackinformerade insatser för ungdomar som till exempel riskerar att försämras i sitt mående eller att hoppa av skolan. Sådana feedbackinformerade insatser innebär systematisk återkoppling från patient till terapeut under behandlingens gång, med målet att möjliggöra individuell anpassning och optimera behandlingseffekten.

I den andra randomiserade studien kommer effekten av dessa feedbackinformerade insatser, som ges som ett komplement till den internetbaserade behandlingen, att undersökas hos 126 ungdomar med depression.

De internetbaserade behandlingarna består av åtta terapeutstödda självhjälpsmoduler som pågår under tio veckor, kompletterade med chattbaserade terapisessioner. Depressionens svårighetsgrad kommer att mätas före och efter behandlingsperioden och användas som huvudutfall vid analys och jämförelse av behandlingarnas effekt.

Dessutom kommer effekter på ångestsymtom, andra psykiatriska diagnoser och kostnadseffektivitet att kartläggas.

Projektet förväntas visa att internetbaserad psykodynamisk terapi är lika effektiv som internetbaserad kognitiv beteendeterapi, både när det gäller depressionens svårighetsgrad och kostnadseffektivitet.

Forskargruppen planerar att genomföra den första studien under perioden 2020–2022 och den andra under 2023.

– Vi förväntar oss också att analyserna kommer att ge information om vilka ungdomar som har störst nytta av de två internetbaserade behandlingsformerna. Vidare kommer den sista studien i projektet att visa om systematisk återkoppling till terapeuten under behandlingens gång förbättrar behandlingseffekten, säger professor Per Carlbring.