Kavlifonden stöder ny modell för unga i utsatthet i Sverige

Kavlifonden har tilldelat Stiftelsen Fryshuset 4,6 miljoner kronor för att vidareutveckla och skala upp en dokumenterad tvärsektoriell modell som ger unga som står utanför skola och arbetsliv bättre och mer heltäckande stöd.

Dokumenterat behov och effekt

Förstärkt samarbete mellan aktörer samt ökad tillit, framtidstro och aktivitet bland unga: Fryshusets tvååriga pilotprojekt i Nybro kommun, där kommunen, polisen och den ideella sektorn samordnat insatser för unga som fallit utanför gemenskapen, visar mycket lovande resultat.

Med stöd från Kavlifonden ska modellen, senast vid utgången av 2027, skalas upp till 15 nya kommuner i Sverige.

– Vi är väldigt glada för att Kavlifonden väljer att stötta oss. Det innebär att vi har möjlighet att erbjuda fler kommuner en modell och ett arbetssätt för att fler unga som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden ska få komma in i jobb eller studier, med långsiktiga positiva effekter för både individen och samhället, säger Katarina Nilsson, Kunskapsområdeschef inom Arbete & Entreprenörskap på Fryshuset.

I Sverige finns omkring 130 000 unga mellan 16 och 29 år som varken arbetar eller studerar. Utmaningarna kan vara sammansatta, som bristande utbildning, psykisk ohälsa eller funktionsnedsättningar, ofta kombinerat med socioekonomiska hinder.

Relationsbaserat och heltäckande stöd

De offentliga system som ska hjälpa dessa unga är ofta specialiserade och lite samordnade, vilket gör det svårt att få ett heltäckande stöd. Fryshusets modell, utvecklad utifrån ungdomars insikter, möter denna utmaning genom att placera dedikerade stödpersoner i varje kommun.

Stödpersonerna rekryteras från ideell sektor, via ungdomsorganisationer eller andra non-profit-aktörer, eftersom dessa ofta har stort förtroende hos målgruppen. Det ger en mindre hotfull och mer relationsbaserad ingång till systemen.

Bygger bro till det offentliga

Stödpersonen hjälper den unge att strukturera vardagen och förbereder en gemensam kartläggning. Med samtycke delas individens utmaningar, mål och drömmar med relevanta aktörer på ett gemensamt möte där anpassade åtgärder beslutas tillsammans.

Rollen handlar i första hand om att vara en trygg resurs som bygger tillit, förklarar och översätter, och som öppnar dörren till system och åtgärder som kan stödja den unge vidare.

– Många unga faller mellan stolarna eftersom ingen ser hela människan eller följer dem över tid. Det unika med denna modell är att relationen kommer först och skapar en bro mellan de unga och de system som ska stödja dem. Vi är stolta över att bidra till ett arbete som faktiskt gör skillnad i ungas liv, säger Ingrid Paasche, vd för Kavlifonden.

En fast del av lösningen

För att säkerställa ett förutsägbart och långsiktigt samarbete etableras lokala ideell-offentliga partnerskap (IOP) i varje kommun, där den ideella sektorn blir en fast och jämbördig samarbetspartner.

– Fryshusets modell visar vad som är möjligt när ideell sektor och offentlig sektor arbetar tillsammans på ett strukturerat sätt. Genom relationsbyggande, nära uppföljning och förpliktigande samarbete får unga i utsatthet betydligt bättre stöd in i arbete, utbildning och gemenskap, säger Paasche.

Ska testas i Norge

När modellen är implementerad i de nya kommunerna planerar Fryshusets systerorganisation i Norge, Forandringshuset, att införa och anpassa arbetet till en norsk kontext.

Fakta om projektet 4uvas hållbar samverkan

• Kavlifonden har tilldelat Stiftelsen Fryshuset 4,6 miljoner norska kronor för att skala upp en modell som stödjer unga utanför skola och arbetsliv.
• Modellen testades i Nybro kommun i Sverige. Piloten resulterade i stärkt samarbete mellan aktörer, ökad tillit bland unga och fler som kom i aktivitet, arbete eller utbildning.
• Stödet gör det möjligt att införa modellen i 15 nya kommuner senast 2027.
• Cirka 130 000 unga i Sverige står utanför både arbete och utbildning.
• Modellen bygger på dedikerade stödpersoner rekryterade från ideell sektor, som följer ungdomar nära och bygger bro till det offentliga.
• Relationsarbete, heltäckande kartläggning och bättre samarbete mellan tjänster är centralt.
• Målet är ökad tillit till offentliga aktörer och fler unga på väg in i arbete eller studier, samt etablerade samverkansstrukturer genom ideell-offentliga partnerskap. På sikt ska insatsen minska utanförskap, stärka ungas egenmakt och sänka samhällskostnader.
• Modellen ska senare testas även i Norge, genom Fryshusets systerorganisation Forandringshuset.
• Fryshuset är en ledande aktör inom arbete med och för ungdom. Stiftelsen grundades 1984 och är en ideell, politiskt och religiöst oberoende organisation med verksamhet på nio platser i Sverige.