Ska erbjuda livskunskapsprogram till 4 500 barn i den norska skolan

Med stöd från Kavlifonden ska Voksne for Barn göra livskunskapsprogrammet ”Passport – livskunskap i skolan” tillgängligt i skolan för 4 500 barn i Norge.

Stödet från Kavlifonden på totalt två miljoner norska kronor gör det möjligt för organisationen Voksne for Barn att vidareutveckla, implementera och sprida Passport till tio nya kommuner och 30 enskilda skolor varje år under 2022–2023.

– Under de två kommande läsåren ska vi nå minst 4 500 elever. Vi vet hur viktigt det är att arbeta för god psykisk hälsa där barnen befinner sig, därför samarbetar Voksne for Barn alltid med skolan, säger generalsekreteraren för Voksne for Barn, Signe Horn.

– Stödet från Kavlifonden gör det möjligt för oss att erbjuda utbildning och handledning i Passport till resursgrupper i kommunerna, så att kommunerna själva kan ansvara för utbildningen och etablera stödsystem för att driva Passport på sina skolor, berättar generalsekreteraren.

Utöver Kavlifonden bidrar även Helsedirektoratet (den norska hälsomyndigheten) och Utdanningsdirektoratet (den norska skolmyndigheten) med ekonomiskt stöd.

Får lära sig strategier för att hantera stress

Passport har utvecklats för att främja god psykisk hälsa samt social och emotionell kompetens hos barn på mellanstadiet.

Läs mer: Vad är Passport?

Programmet ger lärare, hälso- och sjukvården samt skolledningen kompetens och verktyg för att arbeta systematiskt med psykisk hälsa och livskunskap över tid.

Samtidigt ska även personal inom hälso- och sjukvård, den pedagogisk-psykologiska tjänsten (PP-tjänsten) och andra stödsystem i kommunen få tillgång till verktyg för att identifiera barn som behöver extra stöd.

Vänskap och konflikthantering

Programmet består av 29 tillfällen där barnen, tillsammans med sin lärare och sina klasskamrater, möter olika teman som känslor, vänskap, rätt och orätt, konflikthantering och förändringar i livet.

Det handlar om samtal och aktiviteter med särskilt fokus på strategier för att hantera stress och utmanande situationer.

Programmet ska även förebygga mobbning genom att skapa förutsättningar för goda, stödjande relationer, inkludering och vänskap i klasserna.

Tecknad serie om att hantera utmaningar

Vid varje tillfälle ska barnen läsa en tecknad serie som illustrerar ett tema och därefter delta i aktiviteter som lär dem att upptäcka och pröva olika sätt att hantera svårigheter.

Serien utspelar sig i en fantasivärld, men aktiviteterna i klassrummet tar upp verkliga situationer som barnen kan möta i vardagen.

– Barnen lär sig hur de kan hantera både positiva och svåra känslor och vilka sätt som är ändamålsenliga för att lösa utmanande situationer, säger Signe Horn och fortsätter:

– För att involvera hemmet har det också tagits fram särskilt informationsmaterial och en hemaktivitet kopplad till vart och ett av temana i Passport, totalt fem aktiviteter.

Goda resultat

– Kavlifonden vill att alla barn och unga ska uppleva trygghet, känsla av att lyckas och inkludering. Passport bidrar till detta för många av de barn som deltar, och erfarenheterna hittills tyder på att det fungerar väl som ett verktyg i undervisningen i livskunskap, säger Kavlifondens verkställande direktör, Inger Elise Iversen.

Hon hänvisar till goda resultat från pilotprojektet i Norge och forskning från andra länder.

– Nu ska programmet även utvärderas vetenskapligt i Norge under projektperioden då Kavlifonden är med som partner. Vi ser fram emot att följa arbetet med att rulla ut programmet i fler norska skolor och hoppas att det ska vara till glädje och nytta för många, säger Iversen.

– Passport ligger mycket väl i linje med Kavlifondens utdelningsstrategi. Insatser som främjar god psykisk hälsa hos barn och unga genom livskunskap är en huvudprioritering, förklarar chef för strategi och utveckling vid Kavlifonden, Rune Mørland.

Utvecklat i Kanada

Passport utvecklades vid University of Quebec i Kanada med finansiering från den kanadensiska folkhälsomyndigheten av ett tvärvetenskapligt team lett av professor i suicidprevention, Brian Mishara.

Det tog fem år att utveckla programmet, med deltagande av mer än 3 000 barn samt deras lärare och föräldrar.

I dag används programmet i flera länder, och Kavlifonden stödjer även implementeringen i brittiska skolor genom organisationen Partnership for Children.

Voksne for Barn har genomfört två pilotprojekt med Passport i Norge, varav ett genomfördes 2019–2020 med stöd från Kavlifonden. Då deltog cirka 700 elever samt 40 lärare, skolledare och skolsköterskor.

Utvärderingen av pilotprojekten visade att särskilt eleverna, men även lärarna, var nöjda.

Läs mer: Effektmätning av Passport
Läs mer: The evidence base for Passport

Digitaliserat under pandemin

Liksom många andra har Voksne for Barn fått ökad fart i digitaliseringen av sitt arbete under pandemin. Det gäller även arbetsverktygen i Passport, och det är en reviderad och uppdaterad version som nu ska implementeras i många skolor med stöd från Kavlifonden.

Voksne for Barn kommer genom egna arrangemang och en rapport att förmedla erfarenheter från skolhuvudmän, skolpersonal och elevhälsan, elever samt vårdnadshavare om hur programmet fungerar under de två åren.

Fakta om Voksne for Barn

• Ideell brukar- och medlemsorganisation som arbetar för barns och ungas behov, intressen och rättigheter kopplade till psykisk hälsa och uppväxtvillkor.
• Grundad 1960 under namnet Mental Barnehjelp.
• Huvudmål är att främja god psykisk hälsa hos barn och unga samt att förebygga psykisk ohälsa.
• Ser skolan som en viktig arena för hälsofrämjande arbete och har lång erfarenhet av samarbete med grundskola och gymnasieskola.
• Har bland annat anpassat, implementerat och driver skolprogrammen Zippys vänner och Drömskolan, som ger skolor verktyg och metoder för att arbeta systematiskt med psykisk hälsa och livskunskap för alla elever.
• Voksne for Barn erbjuder även stöd och vägledning till föräldrar och vårdnadshavare i frågor som rör uppfostran, skola och förskola, psykisk hälsa och anhörigproblematik samt genomför kompetenshöjande insatser för personal inom hälso-, social- och uppväxttjänster.
• Företräder barns och ungas intressen i frågor som berör dem och främjar deras rätt till delaktighet.

Källa: Voksne for barn

Vad är livskunskap i skolan?

• Folkhälsa och livskunskap har införts som ett tvärvetenskapligt tema i den norska skolan med målet att ge eleverna kompetens som främjar god psykisk och fysisk hälsa samt möjligheter att fatta ansvarsfulla livsval.
• Utgångspunkten är att utvecklingen av en positiv självbild och en trygg identitet är särskilt avgörande under barn- och ungdomsåren. Ett samhälle som skapar förutsättningar för goda hälsoval hos individen har stor betydelse för folkhälsan.
• Utdanningsdirektoratet beskriver livskunskap som ”att kunna förstå och kunna påverka faktorer som har betydelse för att hantera sitt eget liv”.
• I skolan ska temat bidra till att eleverna lär sig att hantera både medgång och motgång samt personliga och praktiska utmaningar på bästa möjliga sätt.
• Aktuella teman är fysisk och psykisk hälsa, levnadsvanor, sexualitet och kön, rusmedel, medieanvändning samt konsumtion och privatekonomi.
• Livskunskap kan också handla om värdeval och meningen med livet, mellanmänskliga relationer, att kunna sätta gränser och respektera andras gränser samt att hantera tankar, känslor och relationer.

Källa: Utdanningsdirektoratet