Stiftelserna – en kraft vi måste ta i bruk nu

Utanförskap. Psykisk ohälsa. Klimakris. Växande ojämlikhet. Vi lever i en tid präglad av komplexa utmaningar – som kräver mer än en lösning, mer än en aktör och mer än ett angreppssätt. I mötet med allt detta finns en resurs som fortfarande är underutnyttjad: stiftelserna.

I Norge har vi över 6 300 stiftelser. De förvaltar stora tillgångar och delar ut mer än sju miljarder norska kronor varje år. Ändå är deras roll i samhällsutvecklingen ofta osynlig – och alltför sällan strategiskt utnyttjad.

Det måste vi göra något åt. För stiftelserna kan vara en avgörande del av lösningen.

Vilken roll kan stiftelser spela?

På Stiftelsesforeningens seminarium i mars höll Kavlifondens verkställande direktör Ingrid Paasche ett anförande. Budskapet var tydligt: Stiftelser har både möjlighet och ansvar att bidra till att lösa vår tids största samhällsutmaningar.

IInte som en ersättning för det offentliga, utan som katalysatorer för det som fungerar. Som drivkrafter för kunskap, innovation och långsiktiga lösningar.

Hon lyfte fram tre centrala grepp:

1. Skapa handlingsutrymme för innovation

Stiftelser har friheten att ta risker. Det ger oss möjlighet att stödja det oprövade – och att göra det snabbt. Där det offentliga är bundet av långa processer och näringslivet behöver avkastning kan vi testa, lära och bygga från grunden.

Ett bra exempel är Matsentralerna, som i dag räddar över 4 000 ton mat per år och distribuerar åtta miljoner måltider till utsatta personer på flera platser i Norge. Detta arbete började i liten skala – och blev möjligt eftersom stiftelser vågade investera tid, pengar och förtroende under många år.

2. Dokumentera och dela det som fungerar

Kunskap är avgörande när resurserna är knappa. Vi måste visa vad som ger effekt – och vad som inte gör det. Sedan 2017 har Kavlifonden, genom sitt Helseforskningsprogram, delat ut hela 172 miljoner kronor till forskning om barn och ungas psykiska hälsa. Programmet är utformat för att undvika bortkastad forskning, säkerställa effektiv resursanvändning och skapa öppenhet genom hela processen. Målet är att se till att forskningen faktiskt kommer dem som behöver den till nytta – och att undvika att forskningsresultat hamnar i en byrålåda, oavsett utfall.

Forskning måste vara tillgänglig, användbar och kommunicerad.

3. Samarbeta och skala upp

De stora utmaningarna löses inte av någon ensam. Vi måste bygga partnerskap – med kommuner, forskningsmiljöer, ideella organisationer och andra stiftelser. Samarbete skapar möjligheter till uppskalning, vilket i sin tur gör att framgångsrika projekt kan bidra till systemförändring.

Exempel som Speed School i Västafrika, som hjälpte tusentals barn tillbaka till skolan genom samarbete mellan ideell sektor, stiftelser och internationella aktörer, visar vad som är möjligt. När något fungerar – måste vi skala upp det.

Ett samhälle i förändring – och i behov av stadig kurs

I en värld där geopolitiska spänningar ökar och stora aktörer som USAID drar sig tillbaka från viktigt utvecklings- och forskningsarbete blir stiftelsernas roll ännu viktigare.

Vi kan vara den stabila länken.

Det långsiktiga stödet. Det modiga risktagandet. Det värderingsdrivna engagemanget – som inte bara handlar om pengar, utan om riktning.

Stiftelser har möjlighet att stödja dem som blir kvar när stormakter drar sig tillbaka. Att fylla finansieringsluckor där andra faller bort. Att säkerställa att viktig kunskap, forskning och innovation får leva vidare – och skapa värde för fler.

Vad handlar detta egentligen om?

Det handlar om att bygga ett samhälle där fler får möjlighet att delta, bidra och lyckas – oavsett utgångspunkt. Om att bygga, dela och använda kunskap för lösningar som skapar positiva ringeffekter och består över tid.

Det handlar om samarbete, om att våga ta risker och om långsiktighet.

Det handlar om att vara närvarande. Nu.

För Kavlifonden är detta själva kärnan i vårt arbete: Att bidra till lösningar på vår tids största samhällsutmaningar – med våra värderingar som kompass och gemenskapen som mål.