Tio år med Klimatfrukost

Tisdagen den 15 oktober är det tio år sedan Norsk Klimastiftelse, med stöd från Kavlifonden, arrangerade Klimatfrukost för första gången. 10-årsjubileet uppmärksammas med en Klimatfrukost där man gör en lägesbedömning av de stora, övergripande frågorna kring de klimatutmaningar som världen står inför i dag.

• Hur är läget för klimatförändringarna, energiomställningen och utsläppsminskningarna i världen, i Europa och i Norge under de senaste tio åren?
• Vad måste vi göra här i landet under de kommande tio åren för att utsläppsminskningarna ska få verklig effekt?

Det är frågorna som ska belysas i Spegelsalen på Grand Hotel i Oslo, tisdagen den 15 oktober från kl. 08.00 och framåt, på dagen tio år efter att den allra första klimatfrukosten hölls.

Anmäl dig till jubileumsfrukosten på Grand Hotel eller digitalt här!

Se även fullt program längst ner i artikeln.

– Stor glädje

Norsk klimastiftelse har sitt huvudkontor i Bergen och har som stadgeenlight ändamål att "genom egen verksamhet, däribland förmedling av kunskap och förslag från erkända kunskapsmiljöer, bidra till åtgärder, offentlige såväl som privata, som leder till snakk minskning och stopp av människoskapade utsläpp av växthusgaser".

– Klimatfrukost stödjer vårt ändamål mycket väl, säger Anne Jortveit.

– Det var med stor glädje vi tog emot beskedet att Kavlifonden ville stödje oss. Vi är mycket tacksamme gentemot Kavlifonden som har gjort det möjligt för oss att bjuda in till detta kunskapsutbyte, säger hon.

– Viktig mötesplats

– Vi gratulerar Klimastiftelsen till tio väl genomförda år med Klimatfrukost, säger Kavlifondets verkställande direktör, Ingrid Paasche.

– Med Klimatfrukost har Norsk Klimastiftelse gett oss en arena där centrala aktörer från flera fält upplever det som nyttigt, intressant och spännande att mötas för kunskapsbaserade, sakliga samtal kring några av vår tids viktigaste frågor. Det, tillsammans med genomgående hög kvalitet i genomförandet, tror vi är en viktig framgångsfaktor. Det är mycket glädjande att se det breda engagemanget kring Klimatfrukost i dag, fortsätter hon.

– Sådana mötesplatser är viktiga för att främja samtal, samarbete och samverkan som är helt nödvändiga för att lösa de enorma utmaningar vi står inför. Kavlifonden är mycket stolta över att ha varit med som stödpartner ända sedan starten, säger Paasche.

Populärt arrangemang

Avtalet med Kavlifonden var att det skulle hållas minst fyra frukostar per år i Oslo och två ytterligare på andra platser i landet.

– Varje gång skulle de samla minst 25 deltagare som kunde ha nytta av att lära sig mer om allt från konsekvenserna av klimatförändringarna, möjliga klimatlösningar och vad som kan påverka takten i energiomställningen, berättar Jortveit.

Tio år senare är arrangemanget sedan länge etablerat som en populär och erkänd arena för kunskapsdelning, samtal och diskussioner kring de klimatutmaningar vi står inför och vad vi måste göra för att lösa dem.

– Vi har byggt upp Klimatfrukost långsamt men säkert under dessa år, och nu är det som regel drygt 100 personer som kommer till salen, samt i genomsnitt 200 som följer med digitalt under hela frukosten, säger Jortveit.

Kunskapsbaserade samtal med "inhomhusröst"

Totalt har omkring 70 klimatfrukostar genomförts. Konceptet har varit detsamma hela tiden: två timmar där forskare och andra fackexperter presenterar delar av sin kunskap om klimatutmaningarna, energiomställningen och hur vi kan minska utsläppen, med publik i salen.

Ofta deltar även representanter från relevant näringsliv, liksom politiker med kunskap om och intresse för det tema som belyses.

Alla klimatfrukostar har fri entré, strömmas direkt och kan ses i efterhand på Klimastiftelsens webbplats. Och kanske allra viktigast:

– Frukostarna genomförs med ”inomhusröst” och varje tema ska behandlas ur olika perspektiv, säger Anne Jortveit.

– Vi tror att kunskap och konstruktiva samtal mellan aktörer med olika utgångspunkter och åsikter kan ge mer gemensam grund och större gemensam förståelse för vad som krävs för att lösa klimatkrisen, säger hon.

– Röster från båda sidor måste höras

– Vi vet att för vissa kan utsläppsminskningar enbart innebära fördelar, medan andra måste bära bördan av att arbetstillfällen och värdeskapande kan försvinna. Röster från båda sidor måste höras i samtalet om hur vi ska lyckas med utsläppsminskningar och omställning i Norge, understryker Jortveit.

– Tanken på allt mänskligt lidande som kan undvikas och allt kaos som kan begränsas om energiomställningen bort från olja, kol och gas går snabbare, är en stark inspirationskälla i vårt arbete med klimatlösningarna och med frukostarna, säger hon.

– Skulle ha kommit längre

Tioårsmarkeringen ska alltså handla om hur långt vi har kommit med energiomställningen sedan starten för tio år sedan.

Jortveit tror att många hade förväntat sig och hoppats att världen skulle ha kommit längre än vad vi ser i dag.

– Många av oss hade nog heller inte föreställt oss att de enorma och dramatiska konsekvenserna av den globala uppvärmningen skulle slå till så hårt redan nu, säger hon, och hänvisar till torka och vattenbrist, katastrofala översvämningar och dödliga skogsbränder.

– Allt detta har vi haft tidigare också, men katastroferna inträffar oftare och med betydligt större kraft än förr, säger hon.

Mycket positiv utveckling globalt

Jortveit betonar att det också har skett väldigt mycket positivt globalt under de senaste tio åren.

– För att nå klimatmålen måste användningen av olja, kol och gas gradvis minska. Då krävs alternativ som är tillräckligt prisvärda för att kunna konkurrera. I det avseendet är det ett gott tecken att mer än hälften av alla nyregistrerade bilar i Kina nu är elbilar. Det minskar behovet av många fat olja varje år, påpekar hon.

– Priset på solenergi har sjunkit betydligt mer än någon kunde förutse för tio år sedan, vilket minskar behovet av kol och fossilgas för elproduktion, fortsätter hon.

Låga batteripriser, som är avgörande för att kunna lagra el både i fordon, hushåll och på många håll även i energisektorn, gör det möjligt att ha el i lager som kan användas när varken vind- eller solkraft bidrar till elsystemen.

– Så det finns många positiva tecken i tiden, men takten är förtvivlande. Det går alldeles för långsamt! säger Jortveit.

Tio år sedan Parisavtalet år 2025

– Nästa år är det tio år sedan Parisavtalet undertecknades, till stor glädje och optimism för många i världen. Men sedan dess har Norge inte lyckats minska sina egna utsläpp i linje med ambitionerna i avtalet. Med dagens trend kommer vi här i landet att nå 2030-målet först år 2048, säger Jortveit.

Hon framhåller att Norge ligger betydligt efter utvecklingen i EU, där utsläppen per invånare ligger klart under de norska.

– Globalt har utsläppen ökat. Världen har ännu inte nått utsläppstoppen, slår hon fast.

Mycket viktigt att kämpa för

Samtidigt har översvämningar, bränder, torka och andra extremt dramatiska händelser under de senaste månaderna visat oss att klimatförändringarna tar liv och förstör värden och livsgrundlag.

– Alla som arbetar med klimatlösningar och energiomställning, var och en på sitt håll, har därför mycket viktigt att kämpa för. På Klimastiftelsen är vi lyckligt lottade som får arbeta med detta varje dag, inte minst tack vare Kavlifondets stöd, säger Jortveit.

Program för Klimatfrukost de 15. oktober 2024

• Världen: Status för globala utsläpp, global temperaturökning och följderna av klimatförändringarna. Inledning av Kikki Kleiven, klimatforskare och direktör för Bjerknessenteret för klimaforskning.
• Europa: EU har under de senaste åren otvetydigt tagit rollen som världens klimatledare – vad är status för Europas energiomställning under de senaste tio åren, och ligger Europa i fas för att nå klimatambitionerna fram mot 2030 och 2035? Inledning av Torjus Folsland Bolkesjø, chefsanalytiker och chef för global energimarknadsanalys på Statkraft.
• Norge: Hur långt har Norge kommit i omställningen på tio år och vad måste vi åstadkomma under de kommande tio? Inledning av Kirsten Å. Øystese, projektledare för tilnull.no, Norsk Klimastiftelse.
• Vilka utsläppsminskningar är möjliga att uppnå i Norge fram mot 2035? Vilka styrmedel kan bidra till att få fart på omställningen? Var finns de största hindren? Samtal med Miljødirektoratets direktör Ellen Hambro, med utgångspunkt i rapporten ”Klimatåtgärder i Norge: Kunskapsunderlag 2024”.

I samtalspanelerna medverkar bland andra:

• Sigrun Aasland, statssekreterare för Arbeiderpartiet i Klima- och miljödepartementet.
• Anne Ekornholmen, politisk redaktör på Nationen.

Oppsummering:

• Hvor vil de store politiske kampene stå framover, om Norge skal få opp tempoet i omstillingen? Ved Anders Bjartnes, ansvarlig redaktør for Energi og Klima og Norsk klimastiftelse.

Møteleder er som vanlig Anne Jortveit, prosjektleder for Klimafrokost og nestleder i Norsk klimastiftelse.