Ny studie ska stärka barns förmåga att reglera känslor

Ett forskarteam vid brittiska Anna Freud Centre har tilldelats drygt 9,1 miljoner norska kronor av Kavlifonden för att genomföra en ny studie som utvärderar en mentaliseringsbaserad terapi för barn hänvisade till psykiska vårdtjänster i Storbritannien. Tilldelningen görs via Kavlifondens program för hälsoforskning

Om projektet

I samarbete med University College London (UCL), Barnet, Enfield och Haringey Mental Health NHS Trust samt Oxford Health NHS Foundation Trust, kommer studien att utvärdera effekten av mentaliseringsbaserad terapi (MBT) för att stärka den psykiska hälsan hos barn i åldersgruppen 6–12 år.

MBT går ut på att lära sig att mentalisera bättre, det vill säga uppnå ökad förståelse för egna och andras tankar och känslor, bättre reglering av egna känslor, bättre förståelse av vad som händer mellan människor samt förbättrade nära relationer och ett bättre samarbete med andra.

Förmågan att mentalisera har visat sig spela en viktig roll för att stärka barns känsloreglering och emotionella utveckling.

Projektet leds av professor Nick Midgley, co-director för Child Attachment and Psychological Therapies Research Unit (ChAPTRe) vid Anna Freud Centre.

– MBT är en tidsbegränsad terapiform för barn och familjer, där man kombinerar psykodynamiska principer, systemisk teori och ett socialt, ekologiskt ramverk för att förstå och arbeta med familjer, förklarar professor Midgley.

– Det är ett flexibelt förhållningssätt som kan användas i kliniskt arbete för att hantera en rad utmaningar, som emotionella och beteendemässiga problem, ångest, depression, relationssvårigheter samt vid familjekonflikter, säger han.

Behov av evidensbaserade åtgärder

– Eftersom många skolbarn som söker hjälp upplever en blandning av känslomässiga problem och beteendesvårigheter, finns ett behov av evidensbaserade åtgärder riktade mot mekanismer som ligger till grund för symptomändring, säger Midgley.

Känsloreglering har identifierats som en sådan underliggande mekanism.

– Få av åtgärderna riktade mot känsloreglering hos barn i skolåldern har enligt Midgley utvärderats systematiskt.

43 projektförslag

– Den här studien är väl utformad och kan ge viktig kunskap om effekten av mentaliseringsbaserad behandling för barn med komplexa psykiska hälsoproblem, säger Ida Svege, seniorrådgivare i Kavlifondens program för hälsoforskning.

Anna Freud Centre-projektet valdes ut som ett av tre projekt som tilldelades medel 2021. Totalt kom det in 43 projektförslag som adresserar ett eller flera av de förhandsdefinierade kunskapsluckor som inkluderades i forskningsprogrammets utlysning för 2021.

Grundlig process

Varje år väljs nya kunskapsluckor ut i en grundlig process som börjar med att Kavlifondens ämneskommitté för strategi söker efter uppdaterade och systematiska översikter i utvalda databaser för att identifiera betydande kunskapsluckor inom barns och ungas psykiska hälsa.

– Kommittén identifierade 41 kunskapsluckor inför 2021-utlysningen. Därefter rangordnades kunskapsluckorna av en användarpanel bestående av patienter, anhöriga och relevant vårdpersonal, berättar Jan-Ole Hesselberg, programchef för Kavlifondens hälsoforskningsprogram.

Utlysningen för förslag till 2021 inkluderade de tio kunskapsluckor som hamnade högst upp i användarpanelens rangordning. Samtliga sökande uppmanades att utforma studier som adresserar en eller flera av de utvalda kunskapsluckorna.

Anna Freud Centre-projektet adresserar kunskapsluckan «Vad är effekten av psykoterapi för att förbättra känsloreglering hos ungdomar?», med fokus på terapi för barn som har en blandning av emotionella och beteendemässiga problem.

– Dagens behandlingsmetoder är inte tillräckliga för den här gruppen eftersom den inte passar in i det befintliga ramverket för psykiska diagnoser, säger professor Nick Midgley.

Lucka mellan forskning och verklighet

I ett nära samarbete med tjänsteanvändare och familjer kommer en processutvärdering att ge ny kunskap om vad som fungerar, för vem och varför, med målet att skapa ökad förståelse för de ungas och deras föräldrars eller vårdnadshavares syn på vad som gör behandlingen effektiv.

Professor Midgley fortsätter:

– Alltför ofta finns det en lucka mellan det sätt forskningen är utformad på, hur barn som söker vård faktiskt mår och hur behandlingen ges. Det här projektet bidrar till att säkerställa att det breda spektrumet av skolbarn som hänvisas till psykiska vårdtjänster, får en behandling som är flexibel, evidensbaserad och samtidigt realistisk att genomföra.

– En global utmaning

– Kavlifonden gratulerar professor Midgley och alla andra som är involverade i projektet. Vi är väldigt nyfikna på resultaten och ser fram emot att bidra till att vi får ny kunskap och förståelse som vi hoppas kan komma många människor till godo, säger Kavlifondens vd Inger Elise Iversen.

Hon påpekar att psykisk ohälsa hos unga är en global utmaning som orsakar familjer stort lidande, begränsar de ungas framtidsutsikter och leder till betydande ekonomiska kostnader för samhället.

– Känsloregleringens roll i utvecklingen och behandlingen av psykiska problem har ökat de senaste åren, men studier på unga saknas. Vi hoppas verkligen att det här projektet kommer att ge värdefull kunskap om behandling som kan stärka känsloregleringen hos barn och unga, säger Iversen.

Sammanfattning av projektet

• Projektets titel: Emotion Regulation in Children (ERiC): a Randomized Clinical Trial of Mentalization Based Treatment for School-Age Children with Mixed Internalising and Externalising Difficulties
• Projektet adresserar följande kunskapslucka: 7. Vad är effekten av psykoterapi för att förbättra känsloreglering hos ungdomar
• Projektägare: Anna Freud Centre
• Forskningsledare: Nick Midgley
• Samarbetande institutioner: University College London
• Belopp: 9,1 miljoner NOK (ca £750 000) (Totalbudget 12,6 miljoner NOK)
• Projektperiod: 2022–2025

Sammandrag

Studiens mål är att inhämta ny kunskap om terapeutisk behandling för barn som har svårigheter med känsloreglering, som ofta har en blandning av emotionella och beteendemässiga problem och som svarar dåligt på nuvarande evidensbaserade behandlingsriktlinjer, eftersom de inte passar in i det befintliga ramverket för psykiska diagnoser.

Studien ska kartlägga effekten av mentaliseringsbaserad terapi (MBT) på den psykiska hälsan hos barn i åldersgruppen 6–12 år, som har blandade emotionella och beteendemässiga problem.

Det här kommer att vara en fulldriven, randomiserad kontrollstudie som jämför MBT med vanlig behandling.

Före studien ska forskarna genomföra en pilotstudie för att säkerställa optimalt genomförande av huvudstudien. Studien adresserar både klinisk effekt och kostnads-nyttoanalyser, med en integrerad kvalitativ processutvärdering.

Man planerar även att genomföra mediatoranalyser för att identifiera faktorer och mekanismer som ligger till grund för symptomändring.